I sjukdomens tecken

Inte ett vårtecken så långt ögat kan nå... vad är det för fel på vädret? Idag var det fan otroligt grått, speciellt här på Gästgivare. Mila är snuvig, hostig och gnällig (för att vara henne) och Wilma är dålig...*pust*

Igår var vi iväg till hälsocentralen med Mila för att kolla så det inte var någon infektion utan bara vanlig förkylning. Doktor trodde det kunde bero på sprutan. Hon var så duktig, inget grin alls. Men vart är världen på väg när man är en sådan duktig tjej och inte får ett enda klistermärke för mödan???

Idag var det Wilmas tur. Har haft problem med en analsäck IGEN. Idag kom jag på att snart är det helg och massa påskledigt så då får vi väl ingen tid hos vet. Skyndade mig att ringa i morse. Vägrar ringa smådjurskliniken i Hudik då de inte ens kan se skillnad på ett marsvin och en dammråtta (bitter... jag vet) slog då upp på eniro för att se vilka andra vet det finns i närheten. Hittade en till i Hudik... fick tid på onsdag. Yeah right! Det blev till att ringa till Delsbo. Har hört så mkt bra om dom. Förklarade situationen och att kära Wilma skyr veterinärer lika mkt som jag hatar inälvsmat., även om jag dock inte försöker bita blodkorvarna, palten och pölsan. Veterinären förstod och sa att det skulle gå bra. Ingen morfar kunde vara barnvakt eftersom Tim hade hunnit paxa honom först. Så... hela familjen iväg till Delsbo. Mila och jag fick sitta två timmar i väntrummet eftersom sedering tydligen inte tar på vårt lilla kraftpaket. Hon var så orolig att hon inte kunde komma till ro...... blää och usch och efter mkt smärta och en nära svimfördig Husse så var det avklarat iaf. Nu har hon fått piller och snart ska jag lägga mig med henne i soffan upp och sova... för tredje kvällen i rad.

Jag tillägnar detta blogginlägg Delsbos veterinärklinik för ett underbart mottagande och proffsigt skött jobb.



natti natti

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0